Konst/teori

Under 1970 och 80-talet skrev jag konstkritiska essäer i bl.a. Dagens Nyheter, Aftonbladet och Paletten. Några av dessa texter som återfinns i GZN-boken från 1996 (red: Bengt Lindgren)kompletterar och exemplifierar det som här anförs om semiotik, bildspråk och konstpedagogik. Två artiklar från 1979 Den bildkonstnärliga institutionen i Sverige och Offentlighetsteori och offentlighetstyper som båda ingick i antologin Innanför & utanför Modernismen (Peter Cornell m.fl.) söker med utgångspunkt i Jürgen Habermas offentlighetsteori kartlägga konsten som institution och regelsystem.

I tidskriften Paletten 2/1988 i artikeln Det översta tecknet hos Göteborgskoloristerna söker jag reda ut vad som är det speciellt konstnärliga i Göteborgskoloristernas måleri. I Paletten 3/1992 gör jag ytterligare ett sådant försök att närma mig det konstnärliga i konsten i en intervju med konstnären Torsten Andersson om Det oförstådda språket . Samma drivkraft har förmodligen lett mig till Roland Barthes sista bok Det ljusa rummet från 1980 där han diskuterar studium kontra punctum. Mina tankar kring denna problematik publicerades under rubriken Roland Barthes och det sanna fotografiet i Paletten 3/1986 och i Uppslagsbok i Bildanalys. (bildsemiotik/bildanalys)

Ett arbete som också faller under detta teoretiska område är Bilden i det postmoderna samhället – Konstbild Massbild Barnbild från 1989. (bildsemiotik/bildanalys)
Boken innehåller de ovannämnda artiklarna om Göteborgskoloristerna och Roland Barthes. I samma bok behandlas också den nazistiska filmen och konsten.

   I min bok Medier Semiotik Estetik – begrepp, metoder och kritiska texter (Jönköping University Press) från 2003 finns bl. a. uppsatser om estetik, språkfunktioner, semiotik och  bildens beroende av kontexter. (bildsemiotik/bildanalys)